 |
|
||||||||||||||||||||
Links
T.v. Konsistoriehuset, Københavns universitet är ett av söndagens exkursionsmål. Takstolen är tyvärr inte tillgänglig. Foto Ebbe Hædersdal 1985.
PROGRAM FÖR DEN NORDISKA KONFERENSEN «BYGGNADSARKEOLOGIN FÖRR, NU OCH I FRAMTIDEN». Söndag. Exkursionsmål.
De konferensdeltagare, som anmält sig till söndagens exkursion, kommer delas in i fyra grupper med ungefär 32 deltagare i varje grupp. Det finns fyra exkursionsmål. 1) Ruinerna under Christiansborg slot, 2) Domhuset och Metropolitanskolen, 3) Konsistoriehuset och Professorboligen på Københavns universitet och 4) Eldsvådornas Köpenhamn. Grupp 1 börjar med exkursionsmål 1, grupp 2 med exkursionsmål 2, grupp 3 med exkursionsmål 3, grupp 4 med exkursionsmål 4. Alla grupper börjar simultant på var sitt ställe kl 9.30 och roterar sen på så sätt att grupp 1 kl. 10.30 är vid exkursionsmål 2, grupp 2 vid exkursionsmål 3, grupp 3 vid exkursionsmål 4 och grupp 4 vid exkursionsmål 1. Det finns 40-45 minuter på var rundvisning. Tredje roteringen äger rum kl 11.30 och sidsta roteringen kl. 12.30. Det kommer till att finnas lite förfriskningar under exkursionen. Kl. 13.30 samlas alla deltagare för att äta m.m. Samlingsplats meddelas under konferensen. Vi ber alla respektera tiderna så att programmet kan genomföras utan fördröjning.
Kl. 9.30, 10.30, 11.30 och 12.30. Exkursionsmål 1. Ruinerna under Christiansborg slot. Guider: Kjeld Borch Vesth & Sidse Marie Brandt, arkitekter, Nationalmuseet
Ruinerna under Christiansborg. Foto Nationalmuseet.
I källaren under det nuvarande Christiansborgs slot ligger ruinerna av Absalons borg och Københavns Slot. Köpenhamns första borg uppfördes av biskop Absalon 1167. Borgen uppfördes på en liten holme framför Köpmännens Hamn. Borgen var ofta under angrepp och blev 1369 erövrad av hanseaterna och riven. Köpenhamn hade fortsatt behov av skydd, och omedelbart efter 1369 anlades en ny borg, Københavns Slot, på lämningarna av Absalons borg. Slottets grundplan liknade i utgångsläget Absalons borg, men allteftersom åren gick växte slottet i höjd och bredd. 1731 revs Københavns Slot, några få år efter en omfattande ombyggnad.
Vid uppförandet av Christiansborg 1907, påträffades ruinerna av de två gamla ringborgarna. Redan 1902 upptäckte man i samband med en mindre arkeologisk utgrävning, resterna av Blåtårn, fångtornet på Københavns Slot. När det några år senare grävdes för att bygga grunden till det nya slottet, frilades ruinerna av en vit kritstensmur. Kritstensmuren passade inte in i grundplanen för Københavns Slot, och det stod snart klart, att det rörde sig om resterna av Absalons borg. Man beslöt att frilägga och övertäcka ruinerna av de två tidigare slotten, och sedan 1924 har ruinerna varit offentligt tillgängliga. Av Absalons borg syns i dag delar av borgens ringmur samt grunder och byggnadsdelar från flera tegelstenshus innanför ringmuren. Dessutom finns brunnar, bakugn samt lämningarna av två torn uppförd på ringmurens yttre fasad. Av Københavns Slot finns i dag delar av grunden till den ursprungliga ringmuren, några byggnadsrester innanför ringmuren samt betydande murrester från borgens fångtorn, Blåtårn.
Nationalmuseet genomför nu en restaurering av ruinerna, eftersom delar av ruinen inte längre var statiskt stabil. Vid utgrävningen 1907-18 frilades utfyllnadslager under det bevarade murverket och lagren fick stå synliga i utställningen. Utställningskällarens klimat ledde till att utfyllnadslagren och lagren mellan de frilagda grundstenarna torkade ut med erosion som följd. De frilagda lagren söker man nu stabilisera med nya lerpackningar. I samband med restaureringsarbetena genomförs en ny byggnadsarkeologisk dokumentation av byggnadsdelarna.
Kl. 9.30, 10.30, 11.30 och 12.30. Exkursionsmål 2. Domhuset och Metropolitanskolan. Guider: Lene Gerd Larsen, arkitekt och konservator, lektor, Kunstakademiets Arkitektskole & Jørn Bredal Jørgensen, lektor, Kunstakademiets konservatorskole. Se även föredraget lördag eftermiddag kl. 14.30
Ind under huden på Hansen og Koch är titlen på en nyligen publicerat avhandling om tre av arkitekten C.F. Hansens byggnader i Köpenhamn – Domhuset, Vor Frue Kirke och Metropolitanskolen, vars kännetecken är den rödbruna fasadputs, som genom generationer varit ett karaktäristiskt inslag i den köpenhamnska stadsbilden. Sen slutet av 1800-talet har man vid underhålls- och restaureringsarbetena på de nämnda byggnaderna bibehållit fasadernas rödbruna kolorit utifrån önskan att bevara C.F. Hansens arkitektoniska intentioner.
Københavns Domhus. Et av C.F. Hansens sena utkast. Laverad ritning. Københavns Bymuseum.
Nya forskningsresultat visar dock på något helt annat än den hävdvunna uppfattningen om C.F. Hansens arkitektur, gällande de tre nämnda byggnaderna. I detta inlägg presenteras delresultaten av ett forskningsprojekt, som är genomfört i ett samarbete mellan Kunstakademiets Arkitektskole och Konservatorskole med utgångspunkt i de byggnadsarkeologiska undersökningar och arkivstudier, som utfördes i samband med Metropolitanskolens genomgripande restaurering 1994.
Syftet med de tekniska undersökningarna och arkivstudierna har bl.a. varit att få kartlagd spridningen och användningen av den bornholmska cementen och att dokumentera den tidigaste användningen av denna cementsort vid större byggen i Köpenhamn. Undersökningarna har också givit en inblick i den ideologi och de förhållningssätt på bevarandet av vår kulturarv, som var dominerande under 1800-talet.
I samband med restaureringen av Råd- och Domhuset under 2002-2003 blev de bevarade putsskiktens historiska kronologi dokumenterade, och på detta sätt kalk- och cementbindemedlens nyare utvecklingshistoria.
Slutligen genomfördes det under 2004 och 2005 fördjupande arkivstudier rörande byggprocessen i samband med uppförandet av Vor Frue Kirke och i samband med den första stora restaureringen efter kyrkans invigning.
Kl. 9.30, 10.30, 11.30 och 12.30. Exkursionsmål 3. Konsistoriehuset och Professorboligen. Guider: Ebbe Hædersdal, byggnadsarkeolog, tekn. dr. & Ejvind Slottved, universitetshistoriker, Københavns universitet.
Universitetskvarteret med universitetets huvudbyggnad är beläget vid Frue Plads. Ungefär i kvarterets mitt finns två mycket intressanta hus: Konsistoriehuset och Professorboligen.
Konsistoriehuset.
Konsistoriehuset är det enda av ursprungligen tre stenhus i Universitetskvarteret, som i någon mån har bevarat sin medeltida exteriör. Huset, som är uppfört i munkförband, mäter ungefär 13 meter på längden och har ett djup på runt 8 meter. Vid byggnadens östgavel finns en liten utbyggnad, som har en längd på ungefär 3,5 meter. Huset har en våning över en korsvälvd källare, som är försedd med något så ovanligt för källare som en spis. Östutbyggnaden har ett källarrum, som övertäckts med ett tunnvalv, medan det motsvarande rummet i bottenvåningen försetts med ett kryssvalv. Det finns bevarade skorstenskanaler i bägge gavlar. I Konsistoriehuset finns det bevarat delar av en medeltida takstol av ek, som dendrokronologiskt daterats till ungefär 1480. Takstolstypen är en långstols- eller kungsstolskonstruktion, och är det hittills äldsta daterade exemplet på denna typ av takstol, som oftast förekommer i Östdanmark.
Konsistoriehuset, Københavns universitet. Takstolen är tyvärr inte tillgänglig. Foto Ebbe Hædersdal 1985. Se övriga foton överst på sidan.
Konsistoriehuset var tillsammans med de övriga stenhusen en del av den medeltida biskopsgård, som förvärvades av universitetet 1539. Tillsammans med grannhuset, Professorboligen, användes Konsistoriehuset långt in på 1600-talet som residens – först åt universitetets skattmästare, sedan åt kommunitetets (1572). Kommunitetet var en kunglig stiftelse från 1569, som använde avkastningen från sina markägor till matstipendier för studenterna. Namnet är fortfarande knutet till den långa byggnaden vid Nørregade väster om Professorboligen. 1563 flyttade Konsistorium – universitetets högsta styrande organ – in i de östligaste två tredjedelarna av Konsistoriehuset, medan den västligaste tredjedelen fortfarande utgjorde en del av skattmästarens residens. Denna ordning dröjde kvar till 1669, då Konsistorium slutligen förvärvade hela huset. Spår i Konsistoriehusets sydfasad och skriftliga källor antyder, att huset ursprungligen hade ett större rum i väst och ett smärre i öst förutom rummet i östutbyggnaden. Rumindelningen ändrades när Konsistorium flyttade in 1563 till ett smärre rum i väst och ett större i öst. När Konsistorium slutligen förvärvade hela huset genomfördes en större ombyggnad 1671, och en tavla med det kungliga monogrammet placerades på sydfasaden. Det lilla tunnvälvda källarrummet i östutbyggnaden användes under en lång period som studentfängelse – med säkerhet från 1608; men sannolikt användes rummet redan som sådant från ungefär 1570. Väggarna i det lilla källarrummet har försetts med inristade namn på studenter från 16- och 1700-talet, som fick fördriva en del av tiden här.
Professorboligen.
Professorboligen, grannhuset väster om Konsistoriehuset, framträder i dag närmast som ett barockhus, men har betydande delar kvar av ett medeltida stenhus i sina tjocka murar. Professorboligen mäter på längden ca. 19,5 meter och har ett djup på ungefär 10,5 meter. Den uppfördes intill Konsi-storiehuset utan självständig östgavel. Eftersom Professorboligen har ett större djup än Konsistoriehuset, har den emellertid ett litet gavelstycke i norr, som byggts på Konsistoriehusets västgavel. Professorboligens medeltida föregångare har alltså uppförts senare än Konsistoriehuset. Som detta har den försetts med en spis i källaren, vars borthuggna rester fortfarande kan iakttagas i det nordöstra hörnet. I de träkolshaltiga skikten intill eldstadsplanet påträffades i samband med en utgrävning 1985 små fågelben, vilket gör det sannolikt att spisen användes som köksspis.
Överst tv. Professorboligen och Konsistoriehuset från söder. Emil Clausen. fot. ungefär 1900, Det kgl. biblioteket. Överst th. Kaminfundament i Professorboligens källare. Ebbe Hædersdal foto 1985. Nedan th. Huvudtrappan med färgfriläggning. Lene Larsen foto 1991. Längst ner, Regencemålning i storstugan. E.H. fot0 1992
Professorboligen användes som bostad för skattmästaren. Först 1815 fick byggnaden status som professorsbostad. Stora delar av den medeltida byggnaden förstördes i samband med den stora eldsvådan i Köpenhamn 1728. Den nuvarande byggnaden uppfördes på återstoden av den medeltida byggnaden 1729-32. Huset består av källar-, botten- och vindsvåning. Huvudingången är placerad i norr, i husets mittaxel. Trapprummet vid huvudingången går genom samtliga våningar och var husets kommunikationsled. Kring detta rum fördelade sig de olika funktionerna i huset. Åt öster fanns vardagsrummen, åt väster de finare, representativa rummen. I källaren låg köket och tjänstefolkets rum. På vindsvåningen fanns ytterligare några rum. Professorboligen och Konsistoriehuset är väldokumenterade i universitetets arkivmaterial. De flesta byggnadsarkeologiska iakttagelserna i de två byggnaderna förutom dörrar, fönster, panel m.m. kan därför dateras mycket noga. En färgarkeologisk
undersökning som utfördes 1992 avslöjade över 20 färgskikt i flera av Professorboligens rum. I husets finrum återfanns en 'regencemålning' (ca. 1740) på ett av fönsterpanelen.
Kl. 9.30, 10.30, 11.30 och 12.30. Exkursionsmål 4. Eldsvådornas Köpenhamn. Guide: Peter Kristiansen, arkitekt, museumsinspektør, Rosenborgsamlingen
Köpenhamns äldre byggnadsmassa är i högsta grad präglad av de tre stora katastrofer som drabbat staden i nyare tid – bränderna 1728 och 1795 – samt det engelska bombardemanget 1807. Eftersom de tre katastroferna har förhärjat var sin del av staden, har detta även lett till att nästan inga hus återstår från tiden före 1728. Av samma anledning finns det
i dag kvar mycket homogena kvarter, som återuppbyggdes omedelbart efter bränderna. På grund av den stora ödeläggelse som bränderna medförde i residensstaden, skedde återuppbyggnaden under överinseende från allra högsta ort. Lagstiftning om t.ex. byggnadsmaterial och gatubredder skärptes varje gång och de bästa arkitekterna lämnade mönsterritningar eller deltog aktivt i återuppbyggnadsarbetet.
Konferensen har fått ekonomiskt stöd av
 |
||
Läs mera om, hur man får ekonomiskt stöd. Klicka på logon!