Odda Smelteverk. Dag Nilsen foto 2010.

Fredagens program 3

Fredagens program indeholder en række hovedforedrag med relation til konferencens deltemaer.

Kl. 14.30-15.00 Eir Grytli, arkitekt, professor, Dr. Ing, NTNU, Trondheim
»Undervisning i bygningsarkeologi – kontekster og utfordringe.r«
Bygningsvern har vært undervist ved arkitektstudiet på NTH/NTNU siden tidlig på 1970-tallet, og daværende professor Staale Sinding-Larsen var den som først tok begrepet bygningsvern i bruk i Norge. Opprettelsen av faget var knyttet til 1970-tallets miljøbevegelse og protestene mot riving av trebebyggelse i byene, og undervisningen har hele tiden hatt en ressursprofil ved å fokusere på bygninger i bruk, ofte med omdisponering av bebyggelse til nye formål. Dokumentasjon av den eksisterende bebyggelsen står sentralt, men ut fra fagets anvendte fokus blir dokumentasjonsarbeidet sett på som et kunnskaps – og beslutningsgrunnlag for å foreslå tiltak og inngrep. Slik sett har aldri bygningsarkeologi vært et frittstående mål i vår undervisning, selv om det nå er et eget fag som bedømmes separat – Bygningsdokumentasjon og analyse - der bygningsarkeologiske metoder inngår. Professor Hans Jacob Hansteen som var professor 2 i Bygningsvern ved NTNU i en årrekke, var med å utvikle det metodiske grunnlaget som vi fortsatt bygger på.

Undervisningen har hele tiden forholdt seg til aktuelle temaer innen bruk og utvikling av eksisterende bygninger, og har primært hatt fokus på nyttebygninger – sjøhus, driftsbygninger, industri- og annen næringsbebyggelse. Høsten 2010 jobbet vi med det kanskje hittil mest utfordrende prosjektet da vi dokumenterte industribygningene på Odda Smelteverk som grunnlag for prosjekter for ny bruk. Det foreligger planer for å nominere smelteverket til UNESCOs verdensarvliste, men det er store stridigheter mellom ulike involverte parter om saken. Studentenes undersøkelser av ovnshusene, som lokale krefter krever revet, men som også betegnes som de mest sentrale historiefortellende elementene i anlegget, har blitt lagt til grunn for det fredningsforslaget som nå behandles. I slike kontekster blir tradisjonelle metoder og virkemidler innen bygningsarkeologi utfordret.

Kl. 15.00-15.30 Gunilla Gardelin, arkeolog, kulturmiljöutvecklare, fil. lic., Kulturen i Lund & Lunds universitet
»Erfarenheter från undervisning i byggnadsarkeologi inom disciplinen historisk arkeologi«

Tv. Studenter på övning vid Krognoshuset i Lund, th. vid Malmös slott. Gunilla Gardelin 2009 foto.

Vid Lunds universitet ges undervisning i byggnadsarkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Kursen heter Fältarkeologi och landskapstolkning i praktik och teori. Kursen är fristående och ges gemensamt till studenter i ämnena Arkeologi, Historisk arkeologi, Antikens kultur och samhällsliv och Historisk osteologi. I kursen ingår delkurserna; Kulturmiljövård, Landskapstolkning, Fältarbetets källmaterial, dokumentationsprinciper och analys, Arkeologisk undersökning, Byggnadsarkeologisk undersökning, Självständigt arbete. Den byggnadsarkeologiska kursen genomförs under fyra veckor där deltagarna arbetar i grupper.

Målet med undervisningen är att kursdeltagaren skall tillgodogöra sig kunskaper om hur man planerar och genomför en byggnadsarkeologisk undersökning och rapport. Studenten skall kritiskt kunna avgöra vilka metoder och tekniker som är lämpliga att använda i olika situationer. De skall kunna sätta in byggnaden i ett historiskt sammanhang och utnyttja byggnaden som ett källmaterial till det samhälle som den varit en del av.

För att kunna utnyttja byggnaden som ett historiskt källmaterial krävs förkunskaper. Många av de studenter som deltar i den byggnadsarkeologiska kursen har läst flera kurser/ämnen tidigare och har därmed ofta goda förkunskaper. Alla kursdeltagare har dock inte läst historisk arkeologi vilket ställer krav på undervisningen. Utvecklingen av digitala och tekniska hjälpmedel går snabbt och inom undervisningen i byggnadsarkeologi finns behov av att integrera digitala tekniker ytterligare.

Föredraget kommer att behandla hur undervisningen bedrivs idag och vilka problem och möjligheter som finns att utveckla ämnet ur ett arkeologiskt perspektiv.

Kl. 15.30-16.00 Mogens Victor Andersen projektleder, arkitekt & Ebbe Hædersdal, bygningsarkæolog, tekn.dr., Center for Bygningsrestaurering, SDE, Danmark
»Om nødvendigheden af en sammenhæng.«

”En døende håndværker er som et brændende bibliotek”(Ganzelmeyer)

I 2006-2007 gennemførte Odense Tekniske Skole – nu Syddansk Erhvervsskole – en analyse af behovet for en efter- og videreuddannelse af håndværkere, der ønsker at arbejde med renovering og restaurering. Det var målet at sikre sig, at de håndværksmæssige færdigheder, der stadig findes inden for de forskellige fagområder, ikke uddør med den ældre generation af håndværkere. Samtidig var målet at fastholde og udvikle de kompetencer, der er et stigende behov for i forbindelse med bevaringen af vores bygningskulturelle arv.

Under dette arbejde blev det klart, at man måtte række langt bagud for at sikre at håndværkere kunne forstå og identificere sig med de historiske bygningsværker, som alle under deres opførelse, har involveret håndværkere.

Den bygningskulturelle arv er et område, som tiltrækker sig mere og mere opmærksomhed. Der er en voksende forståelse for, at denne arv også i vores tid har stor betydning for et lands og et folks selvforståelse. Det er et arbejdsområde, som har en stigende almenkulturel og turistmæssig betydning.

Under analysen og det efterfølgende arbejde med undervisningen i bygningsrestaurering har det vist sig nødvendigt, at indlægge sekvenser af egentlig bygningsarkæologisk karakter, som et grundlag for at kunne forstå bygningers sammensætning, konstruktion og materialer.

Rygaard på Østfyn. Opmåling og bygningsarkæologisk undersøgelse af den sengotiske tagkonstruktion over nordfløjen. Ebbe Hædersdal foto 2011.

Erfaringer fra dette arbejde diskuteres – som baggrund og som metode – for at få håndværkere til at forstå den bygningskulturelle arv og det historiske håndværk og for at få dem til at anvende bygningsarkæologien i sammenhæng med udøvelsen af deres eget håndværk. En forudsætning for sikringen af vores bygningskulturelle arv er respekten for kvaliteten i det historiske håndværk og for de bevaringsværdige bygninger og den identitet, som de giver, kombineret med det nødvendige samarbejde mellem forskellige faggrupper.

Kl. 17.00 Mottakelse i Oslo rådhus